.

Kom och tänka på månlandningen för fyrtio år sedan idag när jag såg google's startbild. Visst är det väl rätt fantastiskt och häftigt att vi faktiskt kan lämna jorden. Vilken enorm grejen detta var i slutet på sextiotalet. Och då egentligen mest för att slå Ryssland i dendär tävlingen i vem som kunde få en människa först på månen. Undrar vad Neil Armstrong tänkte när han gick ur rymdfärjan och satte ner foten på månen. Vilken grej. Tänk att vara först om det. Det är inte varje dag man får uppleva någon sådant ,varken som individ eller som en av alla i människor som följde det på tv. Idag fyrtio år senare är det så mycket om rymden och allting har kommit så mycket längre tack vare att man kom till månen den där julidagen i slutet på sextiotalet. Frågorna om hur långt man kan ta sig i rymden tar aldrig slut och hur mycket är egentligen möjligt att klara av. Vad är nästa steg?

"That's one small step for man, one giant leap for mankind"